Yes, här sitter jag nu efter en mkt händelserik reda till Irland! 

Hjärnan känns som mos efter alla dagens upplevelser och MÄNGDER med information men språket flyter på ganska hyfsat. En smula pinsamt är det dock att jag förstår engelskan bättre än norskan (föreståndaren på klostret, Syster Benedickte, är norsk), men det ger väl sig det också.

Dagen började väl sådär bra, när jag och Linnéa checkade in hade vi gott om tid tills planet skulle lyfta - enligt biljetten var det incheckning senast en halvtimma innan som gällde och den gränsen var vi inte ens nära. Men vi hade knappt hunnit igenom säkerhetskontrollen förän vi insåg att våra namn blev uppropade i högtalarna "...Gustafsson och Berner, vänligen ta kontakt med gate 18D Omedelbart" så vi sprang. Och sprang lite till, tog fel väg och studsade nerför trapporna men fram kom vi och då insåg vi att vi tydligen skulle åka buss från gaten ut till flyget. Inte riktigt vad vi hade väntat med när vi skulle flyga från Landvetter men okej, det gick ju bra det med. Resan till Paris var ganska lugn och händelselös men när vi skulle från Paris till ublin sedan så gick allt snabbt så in i helvete och det var bussbyten hit & dit för att inte tala om stressade flygvärdinnor och turbulens i luften. Men visst, vi kom fram och Syster Benedickte och Felicia (som vi bor hos) mötte oss på flygplatsen som planerat :) 

Resten av dagen har vi blivit pumpade med information och vi har hälsat på värdfamiljen, ätit god italiensk middag och fått en väldigt väldigt snabb titt på klostret där vi ska jobba. Det blir nog bra det här, men boendet är inte så väldigt fräscht! Irland, I know... Men ändå! Lite fräschare kunde det faktiskt ha varit kan man tycka. 

Bilder kommer imorgon, jag orkar helt enkelt inte ladda upp dem nu. 
Puss & Kram,

Icaaa 

 

Helene

3 december 2011 16:30

Så sant som det är sagt, det tar bara en massa energi. Jag har försökt sluta med saker och människor som slukar energi av mig, känns riktigt skönt de stunder man lyckas

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina planer såg helt annorlunda nu, om någon frågat mig för två år sedan vad jag trodde att jag skulle göra idag, hur mitt liv hade sett ut och hur jag hade mått så hade svaret varit helt annorlunda. Vad gör jag idag? Utbildar mig till undersköterska...

I think I just found my     inspiration           ...

Nej nu får det faktiskt vara nog. Hallå Sverige, vart fan tog moralen vägen?!   När X  är otrogen och alla hans kompisar vet det så verkar det vara accepterat. Ingen säger ju någonting? När sedan hans flickvän är den sista som får veta det hörs kom...

" Blir du bara undersköterska? "  Hallå? Jag ljuger ju om jag säger att det är ett glassigt jobb & visst är det tungt stundtals men, ärligt talat? "Bara underksöterska"? Snälla ni, tänk efter en gång till innan ni vräker ur er någonting sådant. ...

Ja herregud, terminen har nyss börjat och ändå känns det verkligen som att det snart är slut. Vilket ju också är sant, snart är vi färdiga med utbildningen och jag kan titulera mig "mentalskötare". Eller varför inte "Undersköterska"? Positivt, givetv...