Direktlänk till inlägg 29 maj 2012
Oj, oj.. Nu var det längesedan sist. Det är faktiskt förvånansvärt många som har eferlyst en uppdatering - kul att ni faktiskt är inne och läser =) Det gör mig glad, såklart. Livet är galet just nu (som vanligt) eftersom jag har så väldigt mycket på gång men jag ska försöka göra en liten uppdatering så att folk kan hänga med. Vi börjar med hästarna:
Pussel: Har varit dålig till & från i ett par veckor - först blev han sjuk utav avmaskningsmedlet och tokrasade i vikt så att han såg ut som ett benrangel (stackars älsklingen..) trots att han stod på närmare 3 kg havre + lika mycket lucern och fri tillgång till hö/gräs. Men det fick vi ordning på tillslut, tack gode gud för homeopatmediciner när ingenting annat hjälper säger jag bara. Emelie är bäst på att ordinera sådant & jag är henne för evigt tacksam När vi väl fått ordning på magen och jag satte igång honom igen så var han så jäkla tjafsig med munnen (=översatt till Icke-hästmänniskors språk: Han slängde med huvudet var 3e sekund så att det såg ut som att han hade grova tics, och då är det inte lätt att rida), men det lilla problemet avhjälpte vi snabbt & smidigt med en "operation". Det visade sig att han hade två små vargtänder (pyttepyttesmå, onödiga tänder) som gjorde ont på honom, så då åkte vi ut till hästtandläkaren som plockade bort dem :) Nu är han frisk & glad igen + att alla hästarna går ute på grönbete dygnet runt och äter sig tjocka och feta.
Vinnie: Äter sig tjock & fet på betet med de andra hästarna , och hon var med mamma på jobbet härom dagen för att demonstrera att alla hästar inte är livsfarliga jätte-monster som äter små skolbarn till frukost. Hon uppförde sig exemplariskt och jag kunde inte varit mer stolt!
Vilma: Har varit på agillitytävling med min kära lillasyster och även hon uppförde sig exemplariskt (trots att hon är en busig liten shettlandsponny), vilket ledde till en andra placering totalt - en nöjd häst, stolt syster och en ännu mer stolt mamma blev resultatet av den dagen :)
Kenai: Inridningen är påbörjad och han går fint med sadel och träns på, står still när vi hänger på ryggen på honom och inom en vecka är det dags att sitta på honom för första gången! Han löshoppar kanonfint på 130 nu, vi har sansat oss och stannat på den höjden i och med att han bara är 4 år. Herregud, tänk att våran lilla bebis har blivit så stor redan. Melissa hade varit stolt över honom om hon hade sett sin son idag, det kan jag lova!
Lisa: Herregud vad den lilla ponnyn har varit aktiv. Det har varit både terränghoppning, bohuscupen och klubbmästerskap (Vinst) för hela slanten denna våren och hon går som en klocka. Jätte käck är hon och Py (lillasyster) är jätte nöjd och glad. Se bara så fina de är!
Mina planer såg helt annorlunda nu, om någon frågat mig för två år sedan vad jag trodde att jag skulle göra idag, hur mitt liv hade sett ut och hur jag hade mått så hade svaret varit helt annorlunda. Vad gör jag idag? Utbildar mig till undersköterska...
" Blir du bara undersköterska? " Hallå? Jag ljuger ju om jag säger att det är ett glassigt jobb & visst är det tungt stundtals men, ärligt talat? "Bara underksöterska"? Snälla ni, tänk efter en gång till innan ni vräker ur er någonting sådant. ...
Ja herregud, terminen har nyss börjat och ändå känns det verkligen som att det snart är slut. Vilket ju också är sant, snart är vi färdiga med utbildningen och jag kan titulera mig "mentalskötare". Eller varför inte "Undersköterska"? Positivt, givetv...